Tisdagkvällar har blivit simningskväll för hela familjen. Kl 16.00 har Ludvig ett 30-minuters babysimningspass och direkt därefter har Anton 30 minuter barnsimning i samma bassäng med samma instruktör. En av tisdagarna i februari var pojkarnas mormor med och hon fick agera fotograf.

Vi startade simningskurserna efter jul och vi håller till i Emma Friskhus i Sandvika, där Swimming Kids håller kurser. Ludvig fick prova dyka andra gången han var där. Instruktören Kristine gjorde första dyket genom att först blåsa i Ludvigs ansikte (för att utlösa dykreflexen) och därefter låta honom dyka. När vi gick på babysimning med Anton inne i stan så blåste de aldrig på barnen innan, men hällde däremot lite vatten ur en bägare över ansiktet innan själva dyket.

Hur som helst gick Ludvigs första dyk väldigt bra och han kom upp med huvudet och det såg ut som om ingenting hade hänt – han bara gäspade sekunderna efteråt. Jag testade också att dyka med honom ett par gånger. Egentligen är ju det viktigaste att de får bli vana vid vatten, men det är förstås kul om dykningen också fungerar.

Förutom dykning så sjungs det några sånger (“hjulene på bussen” och “Bæ bæ lille lam” bland annat) samt att de får träna på att ligga på rygg i vattnet, samt “simma” omkring med badringar etc.

På Antons kurs får barnen leka i vattnet, åka rutschkana, hoppa ner från en hög flytande madrass samt från kanten, “gå ut i vattnet” från et madrass och så vidare. Anton har ju haft ett uppehåll med simningen på ca 1,5 år och det är inte alla aktiviteter han har lust att göra. Men han blir modigare och modigare för varje gång, och det viktigaste tycker jag är att han tycker det är kul att vara där och att han samtidigt får en viss vattenvana.


Varje tisdag när jag hämtar honom på dagis och säger att vi ska på simning så blir han glad och förväntansfull och vet att vi ska köra via pappas jobb, och när vi har varit på simning så pratar han gärna om att “Anton simmat”. Det tycker jag är ett gott betyg! Dessutom har det blivit en trevlig familjeaktivitet när vi alla gör något tillsammans. De sista gångerna har det också blivit “tradition” att på hemvägen hämta med oss mat från McDonalds efteråt. 🙂
Leave a Reply