Igår, på fredag den 2 november hade bebisen sin beräknade ankomstdag. I Norge startar föräldraledighetsdagarna med automatik tre veckor innan beräknad födsel, eller “termin” som de kallar det här.
Min sista arbetsdag var torsdag den 11 oktober. En efterlängtad dag – kände mig ganska redo för att få några lugna dagar, speciellt eftersom det varit fullt upp på jobbet och vi har två till buspojkar att ta hand om där hemma.
Jag startade min första permisjonsdag på fredagen med att lämna barnen på barnehagen och därefter infinna mig hos frisören kl 09.00. Slingor och klippning stod på agendan, och det var såå skönt att få det gjort! Har inte varit hos frisören sedan i juli, så det var efterlängtat.
På söndag den 7 oktober kom Renée hit på besök. Hon stannade hos oss i en vecka. Killarna tyckte det var kul att se Renée igen och vi hann med lite av varje även om vi tog det ganska lugnt. Anton och Ludvig fick vara hemma en dag från dagis, annars så uträttade jag och Renée diverse shoppingärenden på IKEA, SmartClub och i Sandvika. Jag har samlat på mig en liten “lista” på saker som ska fixas när jag gick i föräldraledighet. Renée åkte också in till stan och träffade lite “gamla” kompisar.
För övrigt har det varit mycket aktiviteter med barnen. Det känns som en otrolig lyx att kunna låta dem vara kortare dagar på dagis, samt att slippa stressa vid hämtning, lämning och andra “ärenden” tillsammans med dem. I den normala vardagen behöver allt planeras i detalj och det är inte utrymme för samma spontanitet.
Jag hade i alla fall passat på att boka in/skjuta upp en del kontroller med barnen till min mammaledighet. Ludvig och jag var på helsestasjonen på 2-årskontroll. Allt gick bra – Ludvig vägdes och mättes, och vi träffade “helsesöster” som mest observerade honom när han lekte, och kommuniserade lite med honom.
Anton och jag har varit på 4-årskontroll. Denna var mer omfattande och vi fick träffa både läkare och helsesöster. De gjorde syntest, hörseltest, undersökte mage, hjärta, såg på hur han går etc. Han fick också “kasta nalle” med doktorn, berätta om bilder, rita och prata. Han är en helt normal och frisk 4-åring. Det som dock visade sig var att han verkar se sämre med det ena ögat. Läkaren sa att det kan hända att han inte koncentrerade sig nog bra, men jag såg själv att han verkade se sämre med ena ögat. Han fick i alla fall en remiss till en ögonläkare. Jag har försökt boka tid, men det visar sig vara flera månaders köer, så vi får se när vi får en tid.
Det har också blivit ett besök hos tandläkaren med Anton. De räknade tänder och kollade lite övergripande, och allt såg bra ut som tur var. Han gapade och lyssnade på instruktionerna från tandhygienisten (tror inte det var tandläkare) och fick en liten leksak som premie. Efteråt gick Anton och jag och firade med en fika på Baker Hansen på Bekkestua. Mysigt med lite egentid tillsammans med honom och han börjar bli så stor nu, att det är betydligt enklare att gå ut på sådana aktiviteter med honom jämfört med bara för kanske ett år sedan.
Med Ludvig har jag dessutom varit på ett besök hos allergiläkaren. Det skrev jag ett separat inlägg om, och det var som sagt skönt att veta att hans mjölkallergi verkar ha vuxit bort mer eller mindre.
En dag var jag inbjuden till samlingsstunden på Antons avdelning i barnehagen. De har ett tema som de kallar “Örnen flyger” där de leker att de besöker olika länder och i den vevan så frågade de om jag ville komma och berätta om Sverige. Kul att få vara med lite grann “innanför” dagis och se hur en samlingsstund går till och att få ta del av Antons vardag. Jag hade förberett en Power Point med bilder där jag visade svenska flaggan, karta över Sverige, bild på Pippi Långstrump, Emil, köttbullar och en midsommarstång. Vi pratade lite runt detta. Dessutom lärde jag dem några ord på svenska, att räkna till fem på svenska, samt att vi sjöng “Imse vimse spindel” och “I ett hus vid skogens slut” tillsammans. Till sist bjöd jag på svenska kanelbullar. Anton var väldigt tyst och försiktig under samlingen, men han verkade uppskatta att jag var där på besök.
På dagis har det hunnit vara höstfest. Barnen sjöng sånger, läste dikter och hade kortare framföranden. Efteråt fick man köpa ett konstverk av varje barn, där pengarna gick till välgörenhet. Vi bjöds också på soppa och bröd.
När det gäller Ludvig så har det varit lite trist att lämna honom på dagis. Han har ofta varit lite ledsen, men det har gått över fort efter att vi gått. Däremot säger dagisfröknarna att han varit lite “upp och ner” med humöret den sista tiden. De misstänker att han förstår att något stort ska ske snart i familjen, men att han samtidigt inte riktigt vet vad det innebär, och att han därför blir lite orolig. Det är mycket möjligt att det är så, och vi får hoppas att det ger med sig när den nya familjemedlemmen har kommit och vi föräldrar förhoppningsvis också blir lite mer avslappnade.
För övrigt kom den första snön den 25 oktober i år. Barnen var överlyckliga när de vaknade på morgonen! Tyvärr varade det dock inte mer än en dag, men vi hoppas det snart kommer mera.
Nu är vi i alla fall redo att ta emot vår nya familjemedlem, och jag börjar bli allt mer otålmodig… om man bara visste och kunde vara förberedd på när bebisen ska komma.
Leave a Reply