I lördags åt vi bland den mest traditionella norska maten man kan äta, nämligen lutfisk. Ledningsgruppen med respektive på Henriks avdelning var bjudna hem till chefen och hennes man på lutfiskmiddag. Det var riktigt gott, kanske jag börjar lära mig detta med lutfisk? Fisken serverades med en rad olika tillbehör; mandelpotatis, ärtröra, stekt bacon, kokt ägg i smält smör (!) och mjukt tunnbröd. Till efterrätt blev det chokladkaka med glass. Anton var enda barnet som var med och det gick väldigt bra. Han bjöd i stort sett bara på leenden hela kvällen och somnade till slut i vagnsöverdelen som vi tagit med. Vi lämnade middagen först av alla och åkte hem runt 02.00. Körde hem en av Hs kollegor med fru och kom i säng (trötta!) vid 03-tiden.
Glad och partysugen kille, redo att åka iväg på middag.
Nästan hela gänget.
Håvard och Henrik
Anton hade mycket att titta på.
Vår ögonsten.
På söndag var det fars dag och Henrik fick för första gången bli uppvaktad. Vi åt god farsdagsmiddag i form av zuccini- och skinklasagne följt av gräddtårta med jordgubbbsfyllning och krossad daim ovanpå. Anton hade förstås köpt en farsdagspresent.
Själv hade jag skickat en blomma till min käre far, men dessvärre kom den aldrig fram. Pengarna är dragna från mitt kort, men den lokala Interflorabutiken har inte fått någon beställning. Surt, men förhoppningsvis löser de det i efterhand i alla fall.
Far och son.
Anton hade köpt en mugg till “Verdens beste pappa”.
Idag är jag inte helt i form. Förkyld och väldans ont i halsen. Förstår inte varför jag alltid ska få så ont i halsen varje gång jag blir förkyld? Detta är första gången jag är krasslig sedan Anton föddes, och genast känns det jobbigare att ta hand om sötnosen som är fylld av energi.
Dessvärre fick vi avboka ett besök hos Linda och Ellen som vi skulle ha gjort idag. Jag är normalt en sådan där som tror mig vara oersättelig (?) eller ska leka duktig trots att jag är sjuk, så jag har inte varit borta från jobbet p g a sjukdom en enda dag sedan jag började jobba 2005. (Förutom en dag då jag faktiskt ljög att jag var sjuk eftersom jag testade mig gravid samma dag och vi skulle åka på kick-off där det skulle serveras en del alkohol. Jag insåg att jag verkligen inte ville att min hemlighet skulle avslöjas och såg ångestfyllt nog ingen annan utflykt än att låtsas vara sjuk och stanna hemma). Men-men, för tillfället inser jag att det bara är dumt att försöka vara “duktig” och riskera att smitta andra föräldrar och inte minst barn, så det är bättre att avboka aktiviteter. Får se om vi får avboka morgondagens barselträff också, även om jag så gärna vill vara med på den.
Leave a Reply