Sliten

Jag ligger efter med bloggandet, men det råder ingen tvekan om att vi lever! Efter en sjuk Anton på semesterresan var vi alla ganska slitna när vi kom hem sent i måndags kväll. Sedan kastades jag rätt in i ett intensivt offertarbete på jobbet på tisdagmorgon och kunde inte komma hem förrän strax före åtta på kvällen. Då var både Anton och Henrik vid bristningsgränsen efter att Anton matvägrat och gnällt och velat vara i famnen hela dagen. Antagligen som en efterbörda av att han varit sjuk i tillägg med att han bytt miljö en del på slutet och dessutom att Henrik och jag bytt roller som föräldraledig/jobbande. Detsamma hände igår. Sedan har han vaknat en del på nätterna, och förstås varit hungrig då han inte ätit nog på dagarna.

Själv har jag haft så mycket mjölk att jag fått gå in på toaletten på jobbet på eftermiddagarna och pumpa en flaska. I och för sig ganska bra, för då har Henrik kunnat använda den mjölken om det krisat. Vi har hamnat helt i otakt efter semesterresan, då jag fick amma maximalt eftersom det var den enda mat som dög.

När Anton väl har somnat på kvällarna så har vi somnat lika snabbt i soffan.  Idag har det lyckligtvis varit en bättre dag för lilleman, och det märktes även på pappan att han var betydligt piggare när jag kom hem ikväll. Förhoppningsvis är Anton nu i bättre form igen och jag ser fram emot att få pusta ut när offertarbetet är klart i slutet av nästa vecka.