{"id":1767,"date":"2010-06-30T21:42:34","date_gmt":"2010-06-30T20:42:34","guid":{"rendered":"http:\/\/blogg.hakans.net\/?p=1767"},"modified":"2010-07-13T21:22:46","modified_gmt":"2010-07-13T20:22:46","slug":"farval-alskade-farmor","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/blogg.hakans.net\/?p=1767","title":{"rendered":"Farv\u00e4l \u00e4lskade farmor"},"content":{"rendered":"

Den 28 juni ringde pappa och ber\u00e4ttade att farmor lugnt och stilla hade l\u00e4mnat oss. P\u00e5 \u00e5lderdomshemmet hade de hj\u00e4lpt henne p\u00e5 toaletten vid tolv-tiden och vid 14-tiden n\u00e4r de tittade in s\u00e5 hade hon somnat in. Antagligen gick det allts\u00e5 v\u00e4ldigt lugnt till.<\/p>\n

\"Julen
Julen 2007 i Sattaj\u00e4rvi. <\/figcaption><\/figure>\n

Farmor har levt ett l\u00e5ngt liv, hon f\u00f6ddes 25 januari 1916 och hann allts\u00e5 bli 94 \u00e5r gammal. Hon fick 7 barn (12 \u00e5r mellan \u00e4ldsta och yngsta barnet), 13 barnbarn och (hittills) 12 barnbarnsbarn. Farmor v\u00e4xte upp i Sattaj\u00e4rvi utanf\u00f6r Pajala p\u00e5 hennes hemg\u00e5rd och hon och farfar hade skogsbruk och\u00a0ladug\u00e5rd med kor (och fr\u00e5n starten h\u00e4star) och ett stort hus att ta hand om. Undra hur mycket s\u00f6mn farmor fick som sm\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4lder, n\u00e4r hon skulle ta hand om b\u00e5de barn och g\u00e5 till ladug\u00e5rden och mj\u00f6lka kor tidigt p\u00e5 morgonen? Dessutom har jag h\u00f6rt att det ofta bodde diverse nasare hos farmor och farfar och dessa skulle ocks\u00e5 tas omhand. De hade ocks\u00e5 flera fosterbarn boende hos sig under olika perioder.<\/p>\n

Jag har s\u00e5 m\u00e5nga minnen av farmor, och minns henne som en sn\u00e4ll farmor som alltid tog hand om alla och bj\u00f6d p\u00e5 god mat. Ofta blev vi bjudna p\u00e5 \u00e4lgk\u00f6ttgryta som var m\u00f6r och god efter att ha blivit kokad i flera timmar och potatis. Till efterr\u00e4tt var det ofta farmors egna hallon och glass. Och m\u00e5nga koppar kaffe och mycket kakor. Favoriten f\u00f6r oss barnbarn var nog “Annan kakkoa” (os\u00e4ker p\u00e5 stavning) eller “Annas kakor” som de hette. Sj\u00e4lv \u00e5t farmor varken b\u00e4r eller gr\u00f6nsaker. Jordgubbar tyckte hon “smakar tr\u00e4” och en g\u00e5ng f\u00f6r ett par \u00e5r sedan hade vi k\u00f6pt tomater n\u00e4r vi var p\u00e5 bes\u00f6k. N\u00e4r vi skulle \u00e5ka s\u00e5 undrade hon: “Vems \u00e4r dessa r\u00f6da b\u00e4r i kylsk\u00e5pet?”. En annan g\u00e5ng hade vi k\u00f6pt hem melon och jag fr\u00e5gade om hon ville smaka. Efter ett par tuggor spottade hon ut det. \ud83d\ude42 Hon k\u00f6pte helt enkelt aldrig hem frukt och gr\u00f6nt sj\u00e4lv. Och n\u00e4r hon skulle k\u00f6pa fl\u00e4sk i aff\u00e4ren s\u00e5 fr\u00e5gade hon alltid efter “den bit som har mest vitt i sig”. \u00c4nd\u00e5 var hon\u00a0frisk och stark hela livet.<\/p>\n

Farmor bodde i ett stort gult hus p\u00e5 s\u00e4kert en bra bit \u00f6ver 200 kvadrat. Efter att farfar dog fortsatte hon att sj\u00e4lv ta hand om huset. Hon var ute och skottade sn\u00f6,\u00a0h\u00f6gg ved och fixade med det mesta. P\u00e5 jularna n\u00e4r vi var sm\u00e5 brukade vi vara s\u00e4kert 20 personer som sov \u00f6ver d\u00e4r, och d\u00e5 var det full fart. P\u00e5 somrarna \u00e5kte vi ofta till Sattaj\u00e4rvi p\u00e5 h\u00f6b\u00e4rgning, och det var alltid sp\u00e4nnande att f\u00e5 \u00e5ka traktor etc. En helg p\u00e5 sensommaren var det alltid potatisupptagning i det stora potatislandet, som gav potatis till hela den\u00a0stora familjen. Johan och jag hade en fyrhjuling som vi kopplade ett sl\u00e4p till och k\u00f6rde potatis ner till huset fr\u00e5n potatislandet. Jag minns farmor som alltid s\u00e5 lugn och aldrig stressad trots att det ofta var mycket folk d\u00e4r. Hon klagade aldrig \u00f6ver n\u00e5got.<\/p>\n

Sedan jag sj\u00e4lv fick barn kunde vi knyta an \u00e4n mer. F\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan flyttade farmor till \u00e5lderdomshemmet i Korpilombolo eftersom hon fick lite olika sm\u00e5kr\u00e4mpor (lunginflammation etc) och n\u00e4r vi kom p\u00e5 bes\u00f6k och hade Anton med sig s\u00e5 m\u00e4rkte jag hur engagerad hon var i honom. “Ni kan g\u00e5 och fika s\u00e5 tar jag hand om honom” kunde hon s\u00e4ga med en g\u00e5ng, fast hon knappt orkade ha honom i famnen. Hon ber\u00e4ttade ocks\u00e5 om n\u00e4r hon hade sm\u00e5barn och var tvungen att g\u00e5 ut och mj\u00f6lka korna tidigt p\u00e5 morgonen. D\u00e5 pallade hon upp kuddar som ett “staket” p\u00e5 k\u00f6ksgolvet och l\u00e4t de minsta barnen vara innanf\u00f6r medan hon sj\u00e4lv skyndade sig med mj\u00f6lkningen\u00a0i ladug\u00e5rden.<\/p>\n

Farfar gifte hon sig med pingsten 1939 i Korpilombolo kyrka efter att de\u00a0k\u00e4nt varandra i\u00a0ett \u00e5r. D\u00e4refter blev hon gravid med f\u00f6rsta barnet och farfar ryckte in i andra v\u00e4rldskriget, men fick permission f\u00f6r att tr\u00e4ffa sin dotter under v\u00e5ren 1940.<\/p>\n

Farmor har ocks\u00e5\u00a0ber\u00e4ttat att n\u00e4stan alla hennes barn \u00e4r f\u00f6dda hemma. Det kom ofta hem en “lokal barnmorska” med cykel, som hj\u00e4lpte till att f\u00f6rl\u00f6sa mamman. Sedan fick farmor inneha liggl\u00e4ge i s\u00e4ngen en hel vecka efter att barnet var f\u00f6tt f\u00f6r att minimera risken f\u00f6r komplikationer. P\u00e5 senare \u00e5r ber\u00e4ttade farmor ocks\u00e5 att hon en g\u00e5ng f\u00f6dde ett d\u00f6df\u00f6tt barn, och det barnet fick hon aldrig se utan barnmorskan bara sprang iv\u00e4g med barnet. Det k\u00e4ndes f\u00f6rst\u00e5s inte speciellt kul. Men med tanke p\u00e5 alla hennes erfarenheter \u00e4r det inte konstigt att barn \u00e4r s\u00e5 naturligt f\u00f6r henne.<\/p>\n

Farmor handarbetade ocks\u00e5, och hon har ber\u00e4ttat att hon varje \u00e5r fick sticka nya sockar och s\u00e4kert tr\u00f6jor etc till barnen. Det var allts\u00e5 mycket som skulle hinnas med, och man \u00e4gnade inte sin mammatid \u00e5t caf\u00e9bes\u00f6k och bloggande. P\u00e5 tal om sock-stickning s\u00e5 bor det m\u00e5nga laestadianer i Sattaj\u00e4rvi, och j\u00e4mf\u00f6rt med dessa s\u00e5 hade farmor inte m\u00e5nga barn. F\u00f6r ett par \u00e5r sedan vet jag att farmor stickade kanske 30 par sockar och gav till n\u00e5gon annan kvinna i byn eftersom denna kvinna var 60 \u00e5r gammal och hade 60 barnbarn! Sockarna skulle vara ett bidrag till julklapparna, eftersom det visst var sv\u00e5rt att hinna med att ordna julklappar till s\u00e5 m\u00e5nga barn… \ud83d\ude42<\/p>\n

Oavsett \u00e4r det otroligt vad mycket som har hunnit h\u00e4nda sedan farmor f\u00f6ddes. Bondesamh\u00e4lle, industrisamh\u00e4lle och it-samh\u00e4lle. Tala om att f\u00e5 uppleva teknikens framg\u00e5ng. Vet bland annat att att farmor och farfar var de f\u00f6rsta eller en av de f\u00f6rsta som hade bil i byn, innan dess \u00e5kte de h\u00e4st och vagn. Och n\u00e4r telefonen kom var visst deras hus en v\u00e4xel, d\u00e4r man manuellt kopplade vidare samtalen till andra delar av byn n\u00e4r n\u00e5gon ringde. Som kontrast till detta brukade pappa p\u00e5 senare \u00e5r n\u00e4r han var p\u00e5 bes\u00f6k ofta visa bland annat v\u00e5r blogg s\u00e5 att farmor kunde se lite bilder.<\/p>\n

Detta \u00e4r n\u00e5gra av alla minnen av farmor Frida. P\u00e5 slutet tror jag att farmor k\u00e4nde sig ganska n\u00f6jd med livet. Att inte riktigt orka ta hand om sig sj\u00e4lv m\u00e5ste ha varit tufft n\u00e4r hennes uppgift i livet alltid varit att ta hand om andra. Farfar dog f\u00f6r 23 \u00e5r sedan (d\u00e5 79 \u00e5r gammal), 1987, och nu tror jag \u00e4ven att farmor k\u00e4nde sig redo f\u00f6r att ta n\u00e4sta steg. Men f\u00f6r oss k\u00e4nns det s\u00e5klart tomt. Trist att inte kunna f\u00e5 fler samtal tillsammans. Men jag b\u00e4r med mig alla minnena och ska f\u00f6rs\u00f6ka komma ih\u00e5g kontrasterna som jag ofta upplevde n\u00e4r vi tr\u00e4ffades.<\/p>\n

\"Farmor
Farmor och jag p\u00e5 mitt och Henriks br\u00f6llop sommaren 2006. <\/figcaption><\/figure>\n

Sov gott \u00e4lskade farmor!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den 28 juni ringde pappa och ber\u00e4ttade att farmor lugnt och stilla hade l\u00e4mnat oss. P\u00e5 \u00e5lderdomshemmet hade de hj\u00e4lpt henne p\u00e5 toaletten vid tolv-tiden och vid 14-tiden n\u00e4r de tittade in s\u00e5 hade hon somnat in. Antagligen gick det allts\u00e5 v\u00e4ldigt lugnt till. Farmor har levt ett l\u00e5ngt liv, hon f\u00f6ddes 25 januari 1916 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[6],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1767"}],"collection":[{"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1767"}],"version-history":[{"count":14,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1767\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1777,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/1767\/revisions\/1777"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1767"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=1767"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=1767"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}