![\"Morfar](\"http:\/\/blogg.hakans.net\/wp-content\/uploads\/2007\/11\/071127_morfarsommar2004.jpg\")
\nSommaren 2004. <\/em><\/center><\/p>\n
Han har varit en envis entrepren\u00f6r, med ett stort driv och med m\u00e5nga v\u00e4nner och en stor familj omkring sig. 5 barn, 12 barnbarn och 2 barnbarnsbarn. Morfar var en social man, med ett stort hj\u00e4rta och alltid en \u00f6ppen d\u00f6rr f\u00f6r sl\u00e4kt och v\u00e4nner som velat komma f\u00f6rbi. N\u00e5gra minnen jag har fr\u00e5n barndomen \u00e4r n\u00e4r jag var 2-3 \u00e5r och varje dag ringde till honom och ber\u00e4ttade att jag var p\u00e5 v\u00e4g,\u00a0innan jag sprang \u00f6ver stigen hem till honom och mormor fr\u00e5n v\u00e5r l\u00e4genhet som l\u00e5g ett par hundra meter bort. S\u00e4kert fick jag en och annan godisbit n\u00e4r jag v\u00e4l kom fram. P\u00e5 somrarna p\u00e5 80-talet brukade vi \u00e5ka till mormor och morfars stuga i R\u00f6dupp och grilla korv i den \u00f6ppna spisen.\u00a0Morfar gillade att k\u00f6ra bil och kom ofta p\u00e5 bes\u00f6k. N\u00e4r han kom\u00a0hem till oss\u00a0hade han med sig en p\u00e5se Ahlgrens Bilar eller polkagrisar. Han snickrade min lekstuga och sk\u00e4mde bort oss barnbarn s\u00e5 gott han kunde. Sista g\u00e5ngen jag tr\u00e4ffade honom var i juli, n\u00e4r jag och Henrik stannade hos honom p\u00e5 v\u00e4gen ner till Kista. Vi k\u00f6pte med oss h\u00e4mtpizza och \u00e5t lunch tillsammans hemma hos honom. Han var relativt pigg d\u00e5 och som vanligt glad och social. Vi pratade om vad som komma skulle i och med v\u00e5r stundande flytt till Oslo. Som vanligt tyckte han att vi hellre skulle flyttat tillbaka norrut i st\u00e4llet.<\/p>\n
Nu hade\u00a0morfar\u00a0n\u00e5tt den punkten att han k\u00e4nde att han levt f\u00e4rdigt;\u00a0han hade gjort sitt, uppfostrat sina barn och f\u00e5tt barnbarn som har det bra. “Ni klarar er utan mig nu.” Ingen \u00e5ngest, bara ett lugn och en l\u00e4ngtan efter att f\u00e5 l\u00e4mna det h\u00e4r livet. M\u00e5ste vara en ganska sk\u00f6n k\u00e4nsla, trots allt. N\u00e4r han ins\u00e5g att det p\u00e5 grund av n\u00e4stintill blindhet och en tr\u00f6tt kropp inte gick att bo kvar hemma l\u00e4ngre, s\u00e5\u00a0k\u00e4ndes det b\u00e4ttre att\u00a0ta n\u00e4sta steg. Jag \u00e4r glad att han fick g\u00f6ra det. \u00c4ven om det sj\u00e4lvklart\u00a0alltid sker f\u00f6r tidigt och\u00a0jag\u00a0\u00f6nskat att jag hade f\u00e5tt tr\u00e4ffa honom till jul, i st\u00e4llet f\u00f6r att \u00e5ka upp till en begravning. I onsdags ringde jag mamma som skickade en sista, speciell h\u00e4lsning till honom.<\/p>\n
H\u00f6st Hur smal blir den gyllene strimman, Hur snart blir kinderna vita. Hur snart st\u00e5r popplarna h\u00f6ga Stig Dagerman<\/p>\n Vila i frid \u00e4lskade morfar! Kanske\u00a0f\u00e5r du tr\u00e4ffa\u00a0mormor igen?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det var dags nu, f\u00f6r morfar att p\u00e5b\u00f6rja sin\u00a0resa fr\u00e5n detta livet.\u00a0P\u00e5 kv\u00e4llen den 29 november somnade han in i en trygg milj\u00f6 med de anh\u00f6riga bredvid sig.\u00a0\u00a0 Sommaren 2004. Han har varit en envis entrepren\u00f6r, med ett stort driv och med m\u00e5nga v\u00e4nner och en stor familj omkring sig. 5 barn, 12 barnbarn och […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[6],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30"}],"collection":[{"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=30"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/blogg.hakans.net\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=30"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/strong>Hur fort blir l\u00f6nnarna gula,
\nsom lyser v\u00e5r vandring i parken.
\nAtt d\u00f6 \u00e4r att resa en smula
\nfr\u00e5n grenen till fasta marken.<\/em><\/p>\n
\nsom b\u00e5dar att dagen skall randas.
\nDet kl\u00e4mtar en sp\u00e5rvagn i dimman,
\noch luften \u00e4r tung att andas.<\/em><\/p>\n
\nS\u00e5 kyss dem med l\u00e4ppar av vatten.
\nSe, m\u00e5sarna textar med krita
\nen dikt i den svarta natten<\/em><\/p>\n
\noch nakna med sv\u00e4rta i strecken.
\nAtt d\u00f6 \u00e4r helt enkelt att sn\u00f6ga
\nsom l\u00f6v i den muntra b\u00e4cken<\/em>.<\/p>\n